Hörneå bys hemsida www.becken.se
Artikel 18
Anders Rasmusson - 300 års tillbakablick
Denna artikel blir en djupdykning i byns släkthistoria, till tidigt 1700-tal. Förmodligen är det få läsare som tycker detta är intressant, övriga hänvisas till annat håll på nätet. Det som föranleder artikeln är Ingemar Häggström som presenterade sig så här hösten 2021:
Jag kommer från Häggnäs och bor idag i Täby. Just nu skriver jag en artikel om de muntliga historier om händelser som min farfar Abel berättade om Finska kriget 1809.
Korrespondensen med Ingemar bestod av flera mail om både gamla vägar och personer. Våren 2022 hörde Ingemar av sig igen att han nu skrivit färdigt sin artikel. Ingemars artikel återfinns inte här på Becken-Webben utan publiceras på annat håll. I sin artikel refererar Ingemar till ”research” på Becken-Webben. Ingemar återger även information ur boken ”Hörneå, vår by, dess historia” som författades av äldre bybor och trycktes 1999, nedan kallad ”boken”. Vi hoppas framledes kunna berätta var Ingemars bok går att inhandla.
Bild 1. Ur artikeln "Gammel-Bergströms". Till vänster sitter Anders Ersa (f 1832 – d 1927). I mitten ses sonen Erik (Andersson) Bergström (se bild 1) och till höger sitter sonsonen Anders Bergström (f 1893 – d 1984) med sonsonsonen Karl-Erik (f 1921). Fotograf torde vara Skribentens farfarsbror Algot Engström.
Vi koncentrerar oss här på en person som dök upp i korrespondensen med Ingemar, nämligen Anders Rasmusson, även känd som Anders Erasmusson. Detta namn leder tillbaka till Becken bys historia från tidigt 1700-tal. Många av dagens ”äldre” bybor med namnet Bergström, med flera, har släktskap med Anders Rasmusson.
Det som skrivs här har ingen ambition att vara antavla för släkten Rasmusson eller Bergström. I stället finns ett historiskt intresse i hur byn kopplas samman med en släktlinje vars förgreningar är väldokumenterad och spridd.
I boken om Hörneå har Ingemar noterat rysshistorien om den 90-årige postbonden Anders Rasmusson som tillfångatas av de ockuperande ryssarna under krigssommaren 1809. Anders Rasmusson lyckades fly under en fångtransport ut på en myr. Dock avlider Anders Rasmusson kort därefter hos sin dotter strax söderut i byn Långed. Ingemar Häggström identifierar Anders Rasmusson som en person född 1720-11-01 i Lövånger. Anders var bonde i Skravelsjö och sedermera i Becken by.
Undertecknad skribent var först lite tveksam till om Ingemar Häggströms ”Anders Rasmusson” var densamma som Anders Erasmusson (f1721) som boken om Hörneå berättar om. I denna bok är det Karl-Erik Bergström som berättar om sin anfader Anders. På denna fråga ger Ingemar säkra bevis i retur, att Anders efternamn skrevs både Erasmusson och Rasmusson. Ytterligare en detalj till stöd för detta ses i en digital ”ANSEDEL 13039 Anders Rasmusson” (släktforskningsregister) som Ingemar bifogar. I denna finner man mer detaljer till stöd för Ingemars påstående. Anders Rasmusson är dessutom samma person som felaktigt skrivs Erasmus Andersson, exempelvis i ”Familj 3” på sidan 44 i boken om Hörneå. Detta fel kan härröra från prästens anteckning i kyrkboken och felet påpekas även i ansedeln om Anders Rasmusson. Det är nog få läsare som tycker att detta är av värdsligt intresse!
Anders far är den i släktsammanhang kände ”Rasmus Finne Andersson” född 1693 i Lövånger. Modern hette Katarina Eriksdotter (f 1685), och föräldrarna gifter sig i Lövånger 1720. Tillägget "Finne" kan tala för att han var finskspråkig, antingen från längre norrut eller österifrån. Sverige och dagens Finland var då samma land, fram till kriget med ryssen 1809.
Själv gifter sig Anders Rasmusson 1746-10-18 i Umeå landsförsamling med Katarina Olofsdotter (f 1723 i Umeå landsförsamling). Umeå landsförsamling hade och har än idag Backens kyrka strax uppströms Umeälven som säte. Detta var det ”gamla Umeå”, som då även inkluderade byar runt Umeå, inklusive Hörnefors. Då fanns ingen lokal kyrka i Hörneå. En kyrka tillkom först då Hörneå Järnbruk vid forsen i Hörneån etablerades (kallat Hörnefors), och kyrkan kallas idag för ”Brukskyrkan”. Boende strax söderut vände sig mot kyrkan i Nordmaling i stället för den i Umeå.
En anteckning i ansedeln om Anders Rasmusson noterar att Anders bytte hemman med ”svågern Olof Olofsson”. När man läser i boken om Hörneå (s 43) ses för perioden 1732-1768 en bybo Olof Nilsson med frun Hilda som hade en son med namnet Olof, dvs Olof Olofsson. Olof Olofsson försvinner därefter från byns noteringar för nästkommande period 1790-1800. Detta kan stämma med att han byter hemman med Anders Rasmusson. Uppgifterna skiljer sig lite mot det som berättas på sidan 104 i boken om Hörneå, detaljer som vi inte utvecklar mer här.
Anders Rasmusson och Katarina Olofsdotter synes få hela 13 barn tillsammans, om man tolkat ansedeln rätt. Boken om Hörneå anger fem barn, vilket kan vara de barn som når vuxen ålder. Vi tar oss friheten att återge delar av denna barnskara. Ingemar Häggström berättar att informationen har grund i Kråken-databasen som har Sven-Erik Johansson som upphovsman.
1 - Katarina * 1748-10-12 Umeå lands Make: Okänd Make: Jonas Jonsson
2 - Olof * 1751-03-30 Umeå lands Make: Maria Andersdotter
3 - Erik * 1752-03-22 Umeå lands Make: Margareta Appelblad Andersdotter
4 - Helena * 1753-07-27 Umeå lands
5 - Enok * 1755-02-07 Umeå lands
6 - Emanuel * 1756-06-12 Umeå lands
7 - Enok * 1757-08-22 Umeå lands Make: Kristina Katarina Öberg Johansdotter
8 - Helena * 1759-01-13 Umeå lands Make: Anders Öberg
9 - Anders * 1760-04-30 Umeå lands
10 - Anna Maria * 1761-09-29 Umeå lands Make: Per Hörnsten Olofsson
11 - Per * 1763-03-07 Umeå lands Make: Cecilia Persdotter Make: Magdalena Persdotter
12 - Margareta * 1764-05-11 Umeå lands
13 - Elisabet * 1765-10-12 Umeå lands
Barn nummer tre heter Erik (Andersson), född 1752-03-22. Erik gifter sig med Margareta Appelblad Andersdotter (f 1753), uppgifter som stämmer med boken om Hörneå.
Det anges vidare i ansedeln att Anders Rasmusson gifter om sig på ålderns höst med Ingeborg Andersdotter, född 1741-11-21 i Bygdeå. De gifter sig år 1801-11-22 i Nordmalings kyrka. Anders var då 81 år och Ingeborg 60 år. Det sägs att Anders bor i Långed under sina sista år. Ryssen besätter Långed sommaren 1809 då man jagade svenskarna över Öre älv efter "Affären i Hörnefors" den 5:e juli. Således kan det ha varit i Långed snarare än i Becken by som Anders Rasmusson flyr ut på en myr under sin fångtransport. Anders avlider 10 oktober 1809-10-02.
På sidan 45 i boken om Hörneå återfinns Erik Andersson och Margareta Appelblad som familj nr 4 (perioden 1800-1820). Sonen Hans Erik (Eriksson) är född 1799, senare känd som Erik Ersson och även kallad ”Spel-Erik”. Om honom finns en del berättat på Becken-Webben.
Bild 2. Ur artikeln om "Spel-Erik".
Släktlinjen förgrenas i bygden. Med uppgifter ur boken om Hörneå berättas om Karl-Erik Bergströms släktlinjen, och som fortsätter med Eriks Erssons son Anders Ersson (f 1832, även kallad Anders Ersa, se bild 1), till Erik Bergström (f 1856 namnbyte).
Boken nämner även Johan August Bergström (f 1864). Hoppet mellan Erik och Johan August är bara 8 år och rimligen är Johan August en bror till Erik. Boken listade nog Johan August som anfader till en annan gren i byns historia, som vi inte fördjupar oss i just här.
Hur som helst, därefter följer Eriks son Anders Bergström (f 1893) och Karl-Erik Bergström (f 1921). Karl Erik blev 100 år och lite till, då han tyvärr går bort 2021-12-13. Här är vi framme i modern tid med sönerna Sven-Erik (f 1946) och Alf Bergström, och med detta slutar denna artikel.
Gunnar Engström, 2022-07-06
Har Du något att berätta? Maila Din berättelse eller artikel till redaktionen.
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se